Jag tänkte försöka mig på att skriva blogginlägg rätt denna gång...det tar lite tid att lära sig en ny sida.

Som förra veckan tänkte jag försöka mig på en liten resumé. Vad har hänt förutom jobb?

Onsdagen tränade vi lydnad hos Ingela och fick många bra tips om förbättring på fjärren. Jätteroligt med tips som man känner att det nog kommer att funka...även om det tar lite tid tills det sitter.

långt borta i periferin ligger Stalo och Chili plats...

Chili har alltid älskat att hoppa...hon har gillat det alltför mycket...så mycket att det ofta gått lite för fort, hon har bråttom och har vid några tillfällen hoppat av för tidigt och dundrat in med full kraft i hindret. Detta har hänt då hon hoppat med apport i munnen varför just det momentet blivit lite svårt för henne.

För att få hjälp med detta...att få henne ta det lugnt inför tillbakahoppet, var vi till Catharina Jägervall i torsdags. Hon studerade Chili och menade att hon har bra hoppteknik. Vi provade hopp åt olika håll med lite hjälphinder och Chili visade klart och tydligt att det var skillnad att hoppa med och utan apport i munnen. Vi ändrade hjälphindren och hur hon skulle hoppa och Chili tyckte det var så kul!!! Jag såg också att träna så här kommer garanterat ge resultat...bara träna på. Jätteroligt!

Torsdageftermiddagen kom sen Sigun och Tuva på besök. Det var längesen vi sågs: Inte bara jag tyckte det var kul att träffa dem. Milla var överlycklig och visste inte tills dig av glädje.

Torsdag lunch då jag tog in Atlas för att Ywonne skulle komma och behandla honom upptäckte jag att han var svullen höger fram. Inga synliga sår, ingen feber, ingen ömhet, ingen hälta. Beslutade mig att avvakta lite och se vad det blev av det hela. Kylde benet ett par ggr den dagen och så linda på förstås. Det har nu fortsatt likadant över helgen. Fortfarande väldigt pigg och ingen feber, inget ont men svullen. Då svullnad har minskat avvaktar vi några dagar till så får vi se...men visst är det lite oroligt.

För övrigt tyckte Ywonne att han kändes fin, stor skillnad mot sist, då han och Pirelli, på egen hand varit ute och racat i skogen. Då hade han ont lite här och var. Nu var det bara en plats till höger på länden han ömmade och där fick han behandling.

Detta med Atlas ben gjorde att vi ej kom iväg fredag morgon till Älvkarleby vilket vi hade planerat...jag hade inte ro att åka då utan ville vara hemma lite till för att se hur det utvecklade sig.

Då han såg ut att må fortsatt bra trots svullnaden så gav vi oss iväg så småningom...efter många överväganden av och till. Ständiga rapporter hemifrån från tjejerna i stallet som skötte om honom. Skönt!

I Älvkarleby var det arbetsprov i dagarna två. Jätteroligt att tävla men framförallt jätteroligt att träffa alla härliga människor och hundar och glädjas över att se hur det går framåt för de mesta. Även om alla inte körde godkänt så var det så roligt att se att det går framåt för de flesta. Träning ger resultat!

Anderz och Karamelle har eget sätt att träna på

Chili tävlade i klass 3 båda dagarna och fick godkänt båda. Jätteroligt! Hon är så rolig att tävla med för hon är så glad. Svansen går hela tiden och hon visar tydlig glädje vilket smittar av sig även på mig.

Efter tävlingen på lördagen tog Karina, Kalle, Inger, Anderz och jag med hundarna och tog en skön promenad runt Laxön. Senare på kvällen träffades sen alla på restaurangen och intog en väldigt god buffé.

På vägen till Älvkarleby tog vi en annan väg en vi brukar och såg då en skylt med Taste of Africa på. Vi blev nyfikna och googlade på vad det kunde vara och kände efter detta att det stället måste vi besöka. Vi lurade med oss Inger och Anderz för en fika där på hemvägen. Så himla mysigt ställe med gott fika och mysig miljö. Där fanns också en gårdsbutik med både kryddor och fin keramik och textilier från Afrika.

Det blev en mysig avslutning på veckan.

Vad har då Blixten fått roa sig med i veckan, jo vi har gått promenader i bland med hundar med, Tuva har ridit, jag har tömkört och till hans glädje har han också fått dra vagnen vid 2 tillfällen. Han känns pigg och nöjd...piggare och gladare ju mer han får jobba.

Så har det också blivit lite fortsatt jobb på ridbanan. Det går framåt. Skam den som ger sig. Så måningom så......