Qurry som löper för tillfället ger här allra käraste Casper en puss på nosen. Qurry blir överlycklig när Casper kommer. Som väl är så är han kastrerad så lite bus är ändå ganska ofarligt!
 

Kom då Casper...häng med på lite bus... 
 

Casper och Qurry med matte Alexandra i bakgrunden
 
 
 Bus i nysnö. Här är det Qurry och Milla som busar
 
 
 Ja nysnö ja...häromveckan kom det rejält med snö igen och Otto kom ut och fotade mig när jag skulle släppa ut hästarna. Här kommer jag med Nunne och Atlas i snöyran och visst ser det härligt ut...
 
 
Här kommer Eliot och Evita.
Prillan hade redan kommit ut i hagen när Otto kom ut med kameran
All snö har dock gjort att stängslen till hagarna blivit väldigt låga. På vissa håll har det nästan sett ut som att hästarna bara kunnit kliva ut. Därför har det blivit förstärkning. Har fått satt ut extra stolpar med en tråd bra mycket högre upp.Inte helt lätt var det, men...nu ser det i alla fall ut som att inga hästar ska kunna ge sig ut på rymmen i alla fall.
  

 Härligt, mysig kvällsbild över gården
 

 Vi har försökt hålla igång lite med draget under vintern men det har inte varit helt lätt med träning. Några gånger har vi gått ner till Folkets hus för att träna på deras parkering. Otto tyckte vi kunde ta med lite grus hem på flaket, men det gör vi aldrig om. Det blev urtungt...jag trodde nästan skakeln skulle gå av. Att få det lasset med uppför våra backar i halkan.....jag fattar inte hur vi klarade det! Och hur vi kan se så glada ut när vi är helt slut!
Hur som helst...Milla är ändå duktig när vi tränar men...bara så länge ingen kommer förbi. Då tappar hon koncentrationen direkt och slutar att lyssna på mig och är bara så nyfiken på vem som kommer. Vet inte hur jag ska få henne att strunta i vad som rör sig runt omkring ....men det är väl bara fortsatt träning kan jag tro...???
 

 Här kommer en bild på en räv. Den hittade jag uppe på höskullen en kväll nu i vinter. Dagen efter fick jag se att Qurry luktade upp mot skullen och visst var räven där. Jag såg då att den var så söt, så söt men... den såg inte så frisk ut, halva svansen var nästan hårlös. Det blev att stänga dörren in till skullen och ringa diverse telefonsamtal innan kommunjägaren kom hit och tog hand om den. Sen blev det att ringa till länsveterinären för att få reda på "hur gör vi nu?" med hö, med hundar, med hästar, med kaniner, med katter. Vilka kan få skabb? Vilka ska behandlas? Inga...fick jag till svar...såvida de inte börjar klia sig. Hästar, katter och kaniner kan ej få skabb mer än någon liten fläck som sen går över av sig självt. Hundarna då? Ingen behandling utan symtom blev det. Skabbdjuren är stillsamma i vinterkylan och för att hundarna ska få skabb bör de nästan ligga på de platser där räven legat, fick jag till svar. Skabbdjuren som fanns på skullen skulle vara döda inom 2 veckor. Det blev att stänga igen där och efter 3 veckor för säkerhets skull, öppnade vi dörren och gick in och städade och slängde allt löshö. Qurry fick någon vecka efter att vi sett räven klåda och sår på ena skinkan. Rävskabb, tänkte jag förstås och blev väldigt glad när det visade sig bara vara fukteksem som läkte så fint. så fint. Sen har vi inte sett något mer och nu är det så länge sedan så risken borde väl vara över, tycker jag.
 

Nu har vi haft Jonas och Julias katter här i 3 månade och Kajsa har haft så bra sällskap av dem. Här ligger Kajsa och Benz och tar igen sig.
Nu till helgen ska Benz och Strössel hem till Göteborg igen och då kommer det bli tomt både för Kajsa och oss. Vi kommer verkligen att sakna dem. När jag häromdagen såg en lapp på min jobb, om någon ville ta hand om en 2-årig norsk skogskatt nappade jag därför. Vet förstås inte om det kommer att fungera. Inte alltid helt lätt att släppa ihop vuxna katter men det är värt ett försök. i morgon troligtvis, kommer Sessan hem till oss och vi får hålla tummarna för att allt ska gå bra.
 

 Förra helgen fick vi äran att vara med på lilla Alicias dop. Här syns lilla Alicia med sin pappa Peter, mamma Alexandra och storasyster Emilia. Till höger ser vi prästen Gunilla.
 

På dopet fick vi träffa lilla Liam för första gången. Han var då 5 dagar gammal. Grattis Karin och _Andreas till er lilla son 
 
Så måste vi då slå ett slag för årets finaste kalendrar, där Qurry och Milla är kalenderflickor.
                      Milla är fröken februari i Norlbygdakalendern och Qurry är fröken september i Sshk:s almanacka                                                                              
 

 
Så avslutar vi denna gång med ett fint fotokollage som Otto gjort. Med på bilderna är Milla med sin älskade gris, Qurry, Strössel, Kajsa och så höskulleräven